Okej, okej nu undrar ni säker vad denna bloggen ska handla om, well..
Detta är tänkt som en dagbok till mig mest, kan säga att livet suger hårt ibland och ibland blir det nästan för mycket...
Är trött på alla människor som tror jag inte klarar något alls..

Jag är nyss fyllda 17 och gravid, så ser mitt liv ut.

Man försöker hitta sig själv i allt detta, man försöker hit ut, tänk positivt och glömma det som varit.

Glömma hoten som man utsatts för, glömma all skit som varit innan..

Även om man har sin bästa vän där eller pojkvän, så är man riktigt ensam..

Det är som att dom inte riktigt förstår, man vaknar varje natt med mardrömmar, gråter sig till sömns ibland, man ska väl inte klaga men just nu tycker jag att jag har rätt till det, det har varit jobbigt ibland så man velat försvinna bort och ibland så har man sätt livet som om man vore en skugga av någon.

Fortsätter skriva snart igen, när tårarna slutat bränna mot min kind...